Förlossningsberättelse
Natten till söndagen var jobbig, då hade jag värkar med 10min emellan. Gick upp och ringde förlossningen för att kolla vad jag skulle göra, fick råd om att ta 2st alvedon, vetekudde och Tens-maskinen. Tog 2 alvedon och testade Tens-maskinen men inget ville funka. Så jag försökte härda ut natten. När jag vaknade hade jag fortfarande värkar, Rille åkte och tvättade bilen. Jag satt vid datorn, mådde halvkasst för jag kunde inte äta någonting. Fick ett sockerfall och vi hade ingen choklad eller liknande som jag kunde ta för att få upp det igen. Så ringde mamma och frågade om dem hade något att bjuda på. ;) Hon var snäll och kom upp med en chokladkaka, så hon var här under tiden Rille tvättade bilen. Hjälpte mig med lite hushållsarbete. :) När han väl var hemma så var mina värkar tätare, 7-8min emellan. Vi sa att vi försöker äta lite middag först, blir det ännu tätare så kör vi in. Gick inte att äta alls! Gjorde ju bara ont, kunde ju knappt andas när dem kom. Försökte med profylaxandningen men kunde inte komma in i det så bra så det gjorde inte mycket skillnad. När vi hade käkat så kom värkarna med 6min emellan så jag ringde förlossningen och frågade hur jag skulle göra. Dem sa att känner du för det så kom in, men det är nog inget på gång än. Rille gick och hämtade bilen medans jag försökte plocka undan maten hemma och packa ner det sista i BB-väskan, jobbigt var det men det gick. Han kom upp och hämtade mig och alla saker så körde vi till Karlskrona.
Vi skrev in oss 18.40, då fick jag komma in på ett undersökningsrum där dem satte band över magen för att mäta hur starka värkarna var och bebis hjärtslag. Dem kom fortfarande med 6min. Hon kände att jag var öppen 3cm och att livmodertappen var helt utplånad och att bebis var fixerad.
20.00 så la jag mig i ett bad, det var rätt skönt i början men sen så började jag svettas och det kändes bara jobbigt att ligga där, lindrade inte värkarna heller.
21.40 fick jag lustgas, det var svårt att komma igång med den. Dem första andetagen blev jag helt väck i skallen av. Kändes som att man hade druckit lite väl mycket. ;) Sen skulle man börja andas en stund innan värkarna kom och jag kände inte riktigt när jag skulle börja. Så lustgasen hann aldrig komma igång för mig tillräckligt bra som smärtlindring. Började även må illa av den.
22.15 säger jag till att jag inte vill ha lustgasen mer och vi kommer fram till att jag ska testa EDA. Dem kopplar in dropp till mig och sen tappar dem mig på urin.
22.35 ringer dem efter narkosläkaren och hon var framme vid 22.44 och gjorde massa saker, hängde inte riktigt med. Men vid 23.10 lades sprutan och den var himmelsk! Smärtan försvann totalt, det enda man kände var trycket neråt. Men det kan man ju inte ta väck för då känner man ju inte när man ska krysta. ;)
23.42 tog dem hål på hinorna så vattnet gick. Har lite svårt att komma ihåg exakt vad som hände sedan, men jag fick ligga på sidan med ena benet i benstödet för att försöka pressa ner bebis ännu mer i bäckenet. Det var tydligen något veck som bebis inte ville komma igenom? Det funkade inte jättebra, fick vila en stund. Sen la jag mig på andra sidan och gjorde samma sak. Tror det funkade lite bättre denna gången. Dem var lite oroliga för bebis, för fosterljuden var väldigt svaga så dem kallade in förlossningsläkaren så han kunde ta blodprover på bebis för att hålla koll på hur den lille mår. Tror dem tog 2st prover allt som allt under kvällen/natten. Det visade vara positivt ialla fall så det var inget att oroa sig för. Men fosterhjuden var fortfarande svaga. Dem beslöt sig för att ta sugklocka för att hjälpa ut bebis. (fick förklarat sedan att bebis hade "mjölksyra" så orkade inte pressa sig ner själv)
02.57 började dem med sugklockan, det var hemskt! Kändes som att dem skulle slita sönder hela mig därnere. Man uppfattade det som det ialla fall, sen trycket ifrån bebis kändes som att man skulle pressa ut en medicinboll. En annorlunda känsla som är svår att förklara exakt. Hade krystvärkar i ca 20min, dem drog med klockan 2 gånger medans jag hade krystvärkar sedan var bebis ute! Jag sprack ingenting av sugklockan men hade fått lite bristningar som behövde sys med 3st inre stygn.
03.02 fick jag upp bebis på magen och Rille klippte navelsträngen. Helt galet vilken känsla det var att äntligen få se vem det var som hade legat i magen så länge. Dem frågade om vi ville veta vad det hade blivit för något kön, vi hade ju varit så säkra på en liten tjej så inte ens Rille tänkte på det när han klippte navelsträngen. Men en liten gosse var det ju! Såklart älskad ändå. :)
Dem mätte och vägde honom, Rille fick ta på honom sin första blöja och fick även klä på honom sina första kläder. Inte helt lätt, men det gick jättebra. :) Dem kom in med mackor, kaffe, saft och varm choklad till oss. Alla pratar så gott om denna brickan, men jag mådde bara så kasst så jag tyckte inte alls det smakade bra att äta. Men fick tvinga i mig det mesta ändå. Sedan kom dem in och ville att jag skulle gå på toa, dem resta på mig försiktigt och ledde mig in till toa. Helt plötsligt tappade jag hörseln, kunde inte höra någonting! Sedan svartnade det för ögonen och jag orkade inte hålla mig uppe. Dem höll i mig och hämtade även en rullstol som jag fick sätta mig i och så körde dem tillbaka mig till rummet där dem fick tömma mig istället. Det var jätteotäckt när hörseln försvann! Blev verkligen helt tyst runtomkring mig.
05.03 skrev dem ut mig och så åkte vi upp till BB. Det hade varit en lång dag så det var skönt att komma in i rummet för att sova. Men det var ju inte det lättaste precis. Hade ju precis fått en liten och så skulle man sova, nej nej. Det går ju inte. ;) Hade han sovandes på magen i ca 2 timmar sen kunde vi inte sova mer. Vid 8tiden ungefär kom personalen in och hälsade på oss och tyckte den lille var så söt med sitt långa blonda hår. Inte alltid barn föds med så ljust hår sa dem, väldigt ovanligt. Men jag gjorde med det så det ligger ju i släkten. ;)
Det var min förlossning detta, gick väldigt fort för att vara förstföderska och jag är glad att jag slapp ligga i 15-20timmar som endel får göra. Så jag känner mig lyckligt lottad. Har fått världens finaste pojk!
Vi skrev in oss 18.40, då fick jag komma in på ett undersökningsrum där dem satte band över magen för att mäta hur starka värkarna var och bebis hjärtslag. Dem kom fortfarande med 6min. Hon kände att jag var öppen 3cm och att livmodertappen var helt utplånad och att bebis var fixerad.
20.00 så la jag mig i ett bad, det var rätt skönt i början men sen så började jag svettas och det kändes bara jobbigt att ligga där, lindrade inte värkarna heller.
21.40 fick jag lustgas, det var svårt att komma igång med den. Dem första andetagen blev jag helt väck i skallen av. Kändes som att man hade druckit lite väl mycket. ;) Sen skulle man börja andas en stund innan värkarna kom och jag kände inte riktigt när jag skulle börja. Så lustgasen hann aldrig komma igång för mig tillräckligt bra som smärtlindring. Började även må illa av den.
22.15 säger jag till att jag inte vill ha lustgasen mer och vi kommer fram till att jag ska testa EDA. Dem kopplar in dropp till mig och sen tappar dem mig på urin.
22.35 ringer dem efter narkosläkaren och hon var framme vid 22.44 och gjorde massa saker, hängde inte riktigt med. Men vid 23.10 lades sprutan och den var himmelsk! Smärtan försvann totalt, det enda man kände var trycket neråt. Men det kan man ju inte ta väck för då känner man ju inte när man ska krysta. ;)
23.42 tog dem hål på hinorna så vattnet gick. Har lite svårt att komma ihåg exakt vad som hände sedan, men jag fick ligga på sidan med ena benet i benstödet för att försöka pressa ner bebis ännu mer i bäckenet. Det var tydligen något veck som bebis inte ville komma igenom? Det funkade inte jättebra, fick vila en stund. Sen la jag mig på andra sidan och gjorde samma sak. Tror det funkade lite bättre denna gången. Dem var lite oroliga för bebis, för fosterljuden var väldigt svaga så dem kallade in förlossningsläkaren så han kunde ta blodprover på bebis för att hålla koll på hur den lille mår. Tror dem tog 2st prover allt som allt under kvällen/natten. Det visade vara positivt ialla fall så det var inget att oroa sig för. Men fosterhjuden var fortfarande svaga. Dem beslöt sig för att ta sugklocka för att hjälpa ut bebis. (fick förklarat sedan att bebis hade "mjölksyra" så orkade inte pressa sig ner själv)
02.57 började dem med sugklockan, det var hemskt! Kändes som att dem skulle slita sönder hela mig därnere. Man uppfattade det som det ialla fall, sen trycket ifrån bebis kändes som att man skulle pressa ut en medicinboll. En annorlunda känsla som är svår att förklara exakt. Hade krystvärkar i ca 20min, dem drog med klockan 2 gånger medans jag hade krystvärkar sedan var bebis ute! Jag sprack ingenting av sugklockan men hade fått lite bristningar som behövde sys med 3st inre stygn.
03.02 fick jag upp bebis på magen och Rille klippte navelsträngen. Helt galet vilken känsla det var att äntligen få se vem det var som hade legat i magen så länge. Dem frågade om vi ville veta vad det hade blivit för något kön, vi hade ju varit så säkra på en liten tjej så inte ens Rille tänkte på det när han klippte navelsträngen. Men en liten gosse var det ju! Såklart älskad ändå. :)
Dem mätte och vägde honom, Rille fick ta på honom sin första blöja och fick även klä på honom sina första kläder. Inte helt lätt, men det gick jättebra. :) Dem kom in med mackor, kaffe, saft och varm choklad till oss. Alla pratar så gott om denna brickan, men jag mådde bara så kasst så jag tyckte inte alls det smakade bra att äta. Men fick tvinga i mig det mesta ändå. Sedan kom dem in och ville att jag skulle gå på toa, dem resta på mig försiktigt och ledde mig in till toa. Helt plötsligt tappade jag hörseln, kunde inte höra någonting! Sedan svartnade det för ögonen och jag orkade inte hålla mig uppe. Dem höll i mig och hämtade även en rullstol som jag fick sätta mig i och så körde dem tillbaka mig till rummet där dem fick tömma mig istället. Det var jätteotäckt när hörseln försvann! Blev verkligen helt tyst runtomkring mig.
05.03 skrev dem ut mig och så åkte vi upp till BB. Det hade varit en lång dag så det var skönt att komma in i rummet för att sova. Men det var ju inte det lättaste precis. Hade ju precis fått en liten och så skulle man sova, nej nej. Det går ju inte. ;) Hade han sovandes på magen i ca 2 timmar sen kunde vi inte sova mer. Vid 8tiden ungefär kom personalen in och hälsade på oss och tyckte den lille var så söt med sitt långa blonda hår. Inte alltid barn föds med så ljust hår sa dem, väldigt ovanligt. Men jag gjorde med det så det ligger ju i släkten. ;)
Det var min förlossning detta, gick väldigt fort för att vara förstföderska och jag är glad att jag slapp ligga i 15-20timmar som endel får göra. Så jag känner mig lyckligt lottad. Har fått världens finaste pojk!
Tid: 03.02
Vikt: 3415g
Längd: 48cm
Vikt: 3415g
Längd: 48cm
Tyvärr har vi inget bestämt namn än på lillkillen. Men det är på G. :)
Ha en bra kväll.
Puss och Kram
Ha en bra kväll.
Puss och Kram
Kommentarer
Postat av: Linda Bowin
Åh va kul att läsa! Skönt att förlossningen gick bra iaf, trots sugklocka mm. :) man får krafter man inte trodde fanns.
Postat av: Lina Ekesrydh
ELIAS är fortfarande mitt favvonamn
Anton
William
Lucas
Postat av: Syster Kina
<3 <3
Postat av: Maliiin
Alltid roligt att läsa andras förlossningar :) Jag kunde inte heller äta av det som dem kom in med på den 'fina brickan' för jag var så trött och hade ingen matlust för fem öre. Alla som pratat så gott om dessa mackor, haha :)
Postat av: Emiz
Grattis! =)
fin liten son du fick...
Postat av: Karina
Han är superfin grattis igen :) känner igen det där med ingen sömn, vilda föddes 02.14 så vi fick också komma till vårat rum kring 5-6 tiden och vilda var hungrig och skrek då Sov en timme sen kom dom och väckte mig för att jag behövde kissa, annars få kateter i ett dygn.
Skönt att du slapp lång förlossning :)jag älskade däremot lustgasen för jag mådde inte illa eller nått så jag boffade på den 12 timmar i streck när inte barnmorskorna såg haha.
Postat av: Sanna
Spännande att få läsa din förlossningsberättelse. Grattis än en gång till ert lilla underverk. kram
Trackback
